Kategori: Restaurang

Gott i Palma

Jag kom hem från Mallorca förra veckan. Hela ön är ju full av grejer som gör det värt att resa hit både en och flera gånger. Maten i Palma är en av dem.

La terraza de Misa Braseria

A photo posted by Marc Fosh (@marcfosh) on

Misa

Restaurang av Marc Fosh, Mallorcas stjärnkock. På lunchen kan du äta 3 rätter jättegod mat som bara kostar €19,50. Senast jag var där åt jag mangogazpacho, vegognocchi och 3x choklad = vit chokladkräm + chokladkakssmulor + chokladmousse. Vinmenyn är också värd att testa.

Rincones del Patron! Os esperamos este fin de semana #patronlunares #teixitsvicens #patrones #Mallorca

A photo posted by Patron Lunares (@patronlunares) on

Patron Lunares

Snyggt och gott. Ungefär alla jag känner som åker till Palma käkar här nån gång. Smårätterna och Verdejon är bäst. Kom ihåg att boka bord. Värt!

Forn de Sant Juan & Ombu

Två olika restauranger av samma gäng.

LUNCH MENU OF THE WEEK! ENTRANTES Ceviche de pescado blanco, bizcocho de cilantro y maíz tostado Ensalada de mozzarella con tomate seco, albahaca y tapenade de aceituna negra Crema de setas con foie PRINCIPALES Entrecot grill con aire de café París, tomates confitados y crema ligera de ajo Dorada con cous cous de limón, ratatouille de verduras y hierbas y salsa de pimientos Tagliatelle con pera asada, clavo y salsa de parmesano y nueces POSTRES Gato de avellanas con cremoso de gianduja Melón osmotizado con hierbabuena y granizado de sangría Bavarois de pistacho con helado de canela ——————- STARTERS White fish ceviche, coriander cake and roasted corn Mozzarella and sun-dried tomato salad, basil and black olives tapenade Mushroom creamy soup with foie gras MAIN COURSES Grilled entrecôte with Café de Paris foam, confited tomatoes and light garlic cream Grilled gold bream with lemon cous cous, ratatouille and pepper sauce Tagliatelle with roasted pear, clove and walnut-parmesan sauce DESSERTS Hazel cake with creamy gianduja Melon with mint and sangria slush Pistachio bavarois with cinnamon ice cream #forndesantjoan #fornprojects #menulunch #lunchmenu #ombu #koa #forndesantjoanrestaurant #restauranteforndesantjoan

A photo posted by Forn De Sant Joan (@forndesantjoan) on

Har ätit lunch på Forn de Sant Juan, det var lugnt och maten var bra utan att vara för svårt i den 30-plusgradiga värmen.

På Ombu har jag ätit middag. Trångt, gott, stökigt och rätt poppis. Vi bokade inte, men det kan va värt att göra det.

Quina Creu

Nuestra pizarra es la forma que tenemos de dar la bienvenida a Quina Creu al centro de Palma. Y desde aquí queremos dársela también a los primeros baños del año que han sucedido este fin de semana, a los que ya fueron (en el mar, en la piscina, o en la bañera de casa) y a los que llegarán después de nuestro menú de la semana: PRIMEROS: · Crema de Puerros · Langostino hilado con bouquet de hojas verdes y salsa chili · Arroz meloso con setas SEGUNDOS: · Penne al pomodoro con aceite de albahaca · Merluza en tempura con verduritas · Escalopines de pollo al teriyaki POSTRES: · Tatín de manzana · Yogurt griego con frutos rojos 12,50€ (pan y bebida incluidos) de lunes a viernes de 13 a 16h. #quinacreu #igerspalma #igersmallorca #igerspalmafood #igersmallorcafood #igersmallorcagram #instañam #instafood #palma #mallorca #majorca #palmarestaurants #mallorcarestaurants #mypalmapassion

A photo posted by Quina Creu (@quina_creu) on

På en lugn gata nära shoppingstråken finns detta härliga. Genomtänkt och vällagat. Samma feeling som Patron Lunares. Boka bord och gå hit.

Bar Flexas

Gå hit och drick en öl, cava eller en sjukt stark Gin Tonic. Fint att sitta både inne och hänga ute i gränden. Ligger nära Quina Creu och ställena är en bra kombo.

Å så lite shopping på maten

Ju längre hemifrån desto knepigare shopping. Minimal design ligger mig nära och det kan va svårt att hitta på resa. I Palma har jag några favoriter jag gärna går till.

Med winds

En liten butik som skiljer sig från mängden på den hektiska shoppinggatan. Märket kommer från Barcelona och de gör ofta i sina vanligaste modeller i flera olika tyger. Accessoarerna likaså. Det känns välgjort och riktigt alltihop.

Rialto Living

Snoffsigt och bitvis riktigt tråkigt. Men värt ett besök pga pappersprodukter som skrivblock, ritblock, roliga pennor och bra kokböcker. De har även riktigt snygga småväskor och sånt.

A photo posted by Es Baluard (@esbaluardmuseu) on

Es baluard

Shoppen på Museo Es Baluard är värd ett besök. Här finns massvis med olika saker att köpa till dig själv eller nån annan. Jag tycker det är kul med vykort och andra typer av kort och det finns det bra här.

Mercado de Santa Catalina

Gå hit och handla eller bara för att titta på allt fint de lagt fram. En liten marknad med sjukt mycket gott och vackert. Ta i samband med besök på Patron Lunares.

Palma är en riktigt bekväm stad att besöka. Det är litet, gott och vackert. Här är lätt att äta och slösa, gå omkring och kolla på fint eller bada och bli full. Åk till Palma!

Köttbullsjakten: del 7

Den här gången har jag varit på Villa Godthem och ätit köttbullar med potatispuré, lingon och gurka. Det var gott den här gången också. Köttbullarna smakade lite ingefära, vilket var väldigt gott, men tyvärr så var de en aning för kompakta. Purén var lagom krämig och både gurkan och lingonen var precis sådär syrliga och fräscha som är absolut godast. Det blir lätt tungt men kött, potatis, grädde, salt och sås – då är det viktigt med nåt som kompletterar det. Såsen la jag faktiskt inte märke till, men det gör ingenting.

Summan från den här köttbullegumman är det bra, trots köttbullarnas konsistens och en bortglömd sås. Inte bäst i stan, men bra. Värt en beställning om du är på Villa Godthem och ska unna dig.

Vad är en bra köttbullstallrik?

Jag fullkomligt älskar köttbullar, potatismos/potatispuré, lingon och inlagd gurka. Det är bland det godaste och mysigaste i matväg, och jag är noga med detaljerna.

  • Köttbullarna: Lite luftiga med en smet som inte känns för jobbad. Det ska kännas som och smaka kött.
  • Potatisen: Är det mos ska det kännas mosat och vispar för hand. Det gör ingenting om det är lite klumpar kvar. En potatispuré ska vara slät och lite glansig och smörig. Puré kan lätt kännas som ett klister och det är inte roligt, fastnar lite i gommen när man äter det.
  • Gurka: Tunna skivor i hemmagjord lag som smakar dill, inte ättika eller salt.
  • Lingon: Rårörda och inget annat. (Tänker inte ens nämna ordet sylt för det är helt enkelt inte ok.)

Tyvärr fick jag inte med mig någon bild på Villa Godthems köttbullar, min telefon hade helt slut på batterier när jag var där. Om du verkligen saknar en bild så kan du kolla på den från Riche, det ser rätt lika ut på tallriken hos de båda restaurangerna.

Restaurang och restaurang, vad är skillnaden?

Jag trivs löjligt bra i köket och laga mat, men utan nya intryck händer det inte mycket hemma i det egna köket. Jag trivs väldigt bra på restaurang, antingen ensam eller med vänner, och jag går gärna ut ofta.

Vad som kännetecknar en bra restaurang är ju upp till betraktaren och tillfället. För mig så finns det några gemensamma nämnare som skiljer en bra restaurang från en mindre bra restaurang – och som gör att den där exceptionellt bra restaurangen gnistrar som en stjärna alldeles i en klass för sig själv.

Upplevelsen

Först vill jag säga att bra inte betyder dyrt. En bra restaurang för mig är ett ställe där jag får en bra mat för prislappen. Ett högre pris betyder högre förväntningar och en större utmaning. En restaurang med ett lågt pris kan också falla platt om de lägger ribban för högt.

Det ska inte vara svårt att gå ut och äta. Oavsett om du är på tisdags-AW med kollegorna eller äter en 15-rätters avsmakningsmeny med din bästa foodie-kompis så ska en bra restaurang lyckas skapa en bekväm miljö där ingen behöver känna sig osäker.

Servicen

Servicen ska vara närvarande utan att vara påträngande. En liten detalj som säger mycket om sericen tycker jag är nivån i vattenglaset. På en bättre restaurang är att vattenglaset av någon märklig anledning aldrig tomt.

En annan detalj som kännetecknar bra service för mig är när måltiden går i gästens tempo. Pauserna mellan rätterna är lagom, serveringspersonalen tajmar när det är dags att beställa mer eller att be om notan. Samtidigt som gästerna inte behöver bli avbrutna i en konversation.

Maten

Helhetsupplevelsen en stor del av restaurangbesöket såklart, men det handlar ju trots allt om maten. En bra restaurang ansvarar för den maten som lagas och dyker det exempelvis upp tigerräkor på menyn drar jag öronen åt mig. Restauranger som istället informerar om vilken gård deras kött kommer ifrån är så samlar pluspoäng i min bok.

Sen är det klart att jag vill att maten jag beställer ska smaka gott, det är också viktigt att alla smaker hänger ihop med varandra. Det ska också vara praktiskt att äta rätten. Nåt jag har svårt för är när varmrätter serveras i djupa tallrikar, det är ju fint men ibland blir det onödigt krångligt att äta.

Bättre än medel

Vad är det då som gör att ett ställe går från att vara en bra restaurang till ett ställe som jag gärna gör till mitt stammiställe? Var konsekvent, Inredningen, utformningen av menyn och servicen – allt hänger ihop. Jag trivs bäst med informell service och om det finns en ledig stol vid bordet så får servitören gärna slå sig ner och prata ihop sig med sällskapet om kvällens middag.

Något som sticker ut

När kan en restaurang kalla sig för världsklass då? Om man ska fråga den franska däcktillverkaren med bok på ämnet finns fem bedömningskriterier:

  1. Kvaliteten på råvarorna
  2. Hantverket
  3. Personligheten
  4. Värde för pengarna 
  5. Kvalitet över tid

Jag gör ungefär likadant, men jag är inte alltid är överens med Michelin-guiden. Det är ju rätt sällan jag har möjlighet att bedöma kvalité över tid dock.

För mig så finns det två saker som stuckit ut vid de absolut bästa restaurangbesök jag gjort i mitt liv. För det första så är det den röda tråden, när den goda förrätten, varmrätten och desserten och hela måltiden blir en helhet. Det är mycket ovanligt men helt oslagbart. Den andra är dryckesmatchningen. Jag är ingen fena på vin men när en restaurang lyckas kombinera mat och dryck och gör så att ett plus ett blir tre, då blir jag djupt imponerad.

Farbror Blås restaurangtips

För att avsluta vill jag tipsa om några restauranger som i min bok sticker ut extra och är väl värda ett besök.

Pubologi

Pubologi på Stora Nygatan i Stockholm är syskonrestaurang med både Djuret och Tweed. En gastropub där jag trivs bra vid bordet i fönstret så att jag kan kolla på folk när jag äter.

Volt

Jag läste en recension om Volt i stil med ”som ett körsbärsträd som ännu inte slagit ut men kommer vara väldigt vackert när det gör det” – en något pretentiös sammanfattning. Jag gillar stället redan nu men håller med om att det kan bli riktigt bra. Kolla in Volt här >

Nook

Min nyaste bekantskap. Nook öppnade under februari i Aarts gamla lokaler på Åsögatan. Med två stycken 3-rättersmenyer för 300 kr respektive 400 är detta möjligen Stockholms just nu mest prisvärda restaurang.

Mathias Dahlgrens Matbaren

Matbaren sticker ut bland stjärnrestaurangerna i Stockholm som jag har ätit på. En bättre fredagslunch som du inte kommer tillbaka till jobbet och känner dig extra snäll mot dig själv hittar du inte. Besök Matbaren på internet >

Eriks Gondolen

Jag arbetar vid Slussen och enligt Gastrogate återfinns Sveriges dyraste luncher just där. Med 125:- exklusive både dryck och kaffe för dagens är Gondolen dyrt, men du får alltid vällagad mat och stans bästa utsikt för den pengen.

Linje Tio

Efter en, enligt mig, stapplande start har Linje Tio i Hornstull definitivt hittat hem. En lyckad kombination mellan restaurang och bar där alla är supertrevliga. Och! De får en guldstjärna i kanten för temahelgerna med James Gandolfini, Floyd, tacos och Pastis är alla teman som har passerat restaurangen.

 Tim Raue

Tim Raue är Tysklands svar på Jamie Oliver. I närheten av Check Point Charlie i Berlin ligger restaurangen Tim Raue som är en av hans ställen. Maten var fantastisk men bäst var vinmatchningarna som var de mest oväntade och lyckade jag någonsin fått. Att restaurangen har två stjärnor i Guide Michelin samtidigt som servitriserna har Converse-skor gör att jag trivs än bättre.

Brooklyn Fare

Om du har ett matintresse och möjlighet ska du nästa gång hänga på telefonen sex veckor innan åker till New York – för att boka plats på Brooklyn Fare. Middagen består av en 20+-rättersmeny och hela måltiden var nåt utöver det vanliga. En längre sammanfattning från mitt besök på restaurangen finns i ett tidigare inlägg.

Inlägg #13 för #blogg100

Hotelljakten: Elite Hotel Marina Tower

Tänkte ge mig på en ny inläggserier och den här gången handlar det om att rejta maten som serveras på hotell. Först ut: Elite Hotel Marina Tower i Stockholm.

20140309-204405.jpg

Hotellet, spa-anläggningen, omhändertagandet var bra. Allt var bra – utom restaurangen. Tyvärr blir jag ledsen av att behöva såga, men det var inte bra.

Vi hade bord kl 20 och gick direkt på varmrätterna. Jag beställde det vegetariska alternativet, ruccolabiffar med en typ yoghurtsås och risotto med soltorkade tomater. Smakerna var goda men det överskuggades av att jag faktiskt var osäker på om biffarna var halvfabrikat eller inte. Konstigt på en så fin restaurang, men sant. Risotton var överkokt men annars krämig och med god smak.

Mitt sällskap åt torsk med savoykål och rödbetor. Hans tallrik var överjobbad rent visuellt, det hände hur mycket som helst på den faktiskt och allt låg i olika små högar på de ovanligt fula tallrikarna. Torsken smakade gott och rödbetorna var bra – de var en bra kombo också. Men kålen han fick till var nästan läskig att äta, för kall och blandad med nån typ geléigt helt utan smak.

Sen beställde vi in desserter. Jag valde en mjölkchokladpastej med hallon och en kula lakritsglass. Gott om man tog lite av allt (utom hallonen som absolut inte var färska) på en sked, var för sig var det tråkigt. Mitt sällskap tog en citronmousse med maräng. Helt ok, det smakade alldeles för lite citron bara.

Summan av besöket: Åk till Matina Tower och njut av hotellet, spa:t och läget, men satsa matpengarna på ett annat ställe. Tyvärr.

Inlägg #9 för #blogg100

New York: Aska

Vi rörde oss mot Brooklyn och närmare bestämt Williamsburg för ett besök på svenskrestaurangen Aska som ligger snett över gatan från Brooklyn Breweries och drivs av kocken Fredrik Berselius. En fredagkväll vid 19-tiden börjar folk röra sig till barerna och restaurangerna och i detta område ser ut att locka fler gäng från reklambyråsvängen än bankkvarteren.

Aska

Aska ligger i ett gammalt garage och ytan delas med en konstutställning. Matsalen ligger längst in i lokalen och även om den ligger avskilt så tränger musiken och sorlet från baren igenom såpass att det är svårt att prata under middags utan att luta sig fram och höja rösten.

Maten

Fredagar och lördagar serveras en tiorätters meny och vi får först en canapé med smak av äpple som aptitretare därefter kommer rätter in i form av en räka där köttet serveras rått och räkans huvud är friterat. Till kom en sallad med rivna rotsaker tillsammans och dressing. Tyvärr är upplevelsen för ögat större än smaken. Ett par ytterligare förrätter serveras utan att lämna några större intryck.

Det skandinaviska temat går igenom både inredning och matlagning och ”enkelt och tydligt” genomsyrar besöket när det gäller både maten och servicen. Alla rätter serveras på lergods och brödet från en djuptallrik med en smörklick efter tallrikens ena kant vilket passar bra in i stilen. Dryckerna till maten består utöver vin även av öl och snaps och går snyggt ihop med det skandinaviska. Både mat och dryck presenteras relativt kortfattat vilket också det knyter bra ihop med den övergripande stilen.

Aska

Upplevelsen

Mellan att rätterna serveras går det ganska lång tid och vi blir stundvis sittande med både tomma vin och vattenglas. Efter en start på maten som passerade utan att lämna något större intryck kommer det ett par riktiga guldkorn på bordet. Exempelvis  pilgrimsmussla i sitt eget skal samt blodpudding med fläsk, äpple och en Ålborg. Därefter får vi fasan för att sedan gå över till grisnacke och spenatblad samt en hängmörad biff med buljong som är kokt på den yttre delen av köttet. Mycket bra!

Till dessert får vi sorbet med grönkål och dill, smaker som vi inte är förväntade oss i dessert men som fungerar riktigt bra. Allt knyts ihop till sist med en hög koppling till Sverige i form av en glass på messmör med bär och nötter.

I samband med bokningen uppger vi de allergier som finns i sällskapet. Trots extra kontrollfrågor under middagen är det två rätter som åker tillbaka ut i köket som uppenbart inte fungerar tillsammans med allergierna. Det är något mycket anmärkningsvärt och direkt farligt om gästen inte är på sin vakt.

Sammanfattning

Kvällen var smakmässigt en berg och dalbana med flera fina toppar men också dalar vilka är de som tyvärr lämnar störst intryck. Ambitionerna räcker inte hela vägen. Jag hoppas att vi besökte restaurangen när köket hade en dålig dag för till de $110 per person så ligger Aska långt ner på listan över restaurangupplevelse per krona. Nästa gång siktar jag in mig på ett par drinkar i baren snarare än ett besök i matsalen.

 

Gästbloggare: Karl Adriansson är 29 år och bor i Stockholm. En hobbykock som samlar Michelin-stjärnor tillsammans med kompisen Anders. Karl har ätit på stjärnkrogar i Stockholm, Berlin, Helsingfors och New York. Totalt har det blivit 9 stjärnor hittills.

New York: Restauranger & barer

En samling restauranger och barer väl värda ett besök when in New York.

The Little Owl

Den lilla ugglan är maten rustik och vällagad. Stället är litet utan att kännas trångt och servicen är bra utan att bli pretentiöst. Menyn består av ett antal kött och fiskrätter som kompletteras med tillbehör i form av grönsaker och potatis och rätterna är enkla att dela i sällskapet. Väl värt ett besök!

The Little Owl

The Spotted Pig

När hemlängtan till Europa gör sig påmind tar du dig med fördel till den brittiska gastropuben The Spotted Pig. Utanför entrén hänger en skylt i form av en prickig gris och på pubens två våningar går kopplingen till England igenom inredningen och stämningen.

Använd armbågarna för att få en plats i baren på övervåningen, där serveras det ostron och andra lite enklare snacks. Räkna med en väntetid på åtminstone en timme för ett bord men det är det värt! Kunnig personal men en genomgående ”det löser vi”-attityd när det gäller allt från allergier och vegan-önskemål till när någon extra ansluter till sällskapet. Missa inte deras Shoestring pommes fritesen med friterad rosmarin som är fantastiskt goda.

August

August

I West Village bland butiker med kläder från olika europeiska modehus ligger restaurangen August med en europainspirerad meny. I restaurangen finns en stor vededlad ugn som en stor del av maten lagas i. När vi passerar igenom restaurangen så kommer vi ut i den inglasade innergården där det känns som att man sitter i ett växthus.

 

 

Brunch i Williamsburg

The StationNew Yorks hipsters återfinns i Brooklyn och då kanske framförallt i Williamsburg. I stadsdelens hjärta ligger The Station och på deras brunch serveras väl tilltagna portioner av fast food som är väldigt vällagad. En portion pannkakor delas bäst på två om inte paltkoma är målet.

Om du är i kvarteren så passa på att svänga förbi Toby’s Estate som ligger i närheten för en kopp kaffe som är bryggd med omsorg. OBS! Kom ihåg att ta med kontanter, vid mina två besök var det ”cash only day” på grund av krånglande wi-fi.

Dudley’s

Vi gled in på Dudley’s på en öl främst för att passa på att låna toaletten. Stället visade sig dock vara så pass trevligt att vi efter den första ölen bestämde oss för att äta söndagslunch där. Rätterna är små, prisvärda och vällagade. Brunchmenyn består till stor del mackor och hamburgare precis som det ska vara. Under tiden som vi satt i bardisken var det flera stycken som kom förbi och hämtade med sig mat genom luckan som finns ut mot gatan. Klart trevligt!

Aquavit

Bra men inte extra ordinärt. Förrätter bättre än varmrätter, picklade senapsfrön till lax en succé. Köttbullarna kan ni skippa, de äts med fördel på Pelikan i Stockholm istället. Aptitretaren med grön ärtsoppa med rökta gröna ärtor var bra. Amerikansk service men med en svensk touch, ”skål” när vinet är serverat och ”tack så mycket” när notan var betald. Kul utan att bli för mycket.

Gästbloggare: Karl Adriansson är 29 år och bor i Stockholm. En hobbykock som samlar Michelin-stjärnor tillsammans med kompisen Anders. Karl har ätit på stjärnkrogar i Stockholm, Berlin, Helsingfors och New York. Totalt har det blivit 9 stjärnor hittills. 

New York: Brooklyn Fare

Brooklyn Fare NY

Efter att ha hängt på låset till bokningen och haft en upptagetton i örat under närmare 20 minuter så fick jag äntligen boka mina två platser. I samband med att vi bekräftar vår bokning två veckor innan besöket får vi också en mindre novell från restaurangen med förhållningsregler där de gör det tydligt att man ska vara i tid, inte vara klädd i flip-flops och att det råder strikt mobil- och anteckningsförbud i matsalen.

Restaurangen

Att det döljer sig en restaurang med tre Michelin-stjärnor bakom de gråa markiserna på 200 Schermerhorn Street känns lite som en överraskning. Brooklyn Fare är en kombinerad matvaruaffär och restaurang i form av Chef’s Table. Som restaurangens namn antyder så är det bokstavligt talat som att kliva in i köket hos kocken och det är långt ifrån den förväntade bilden av en trestjärnig restaurang. Lokalen är liten och helt centrerad kring en stor kvadratisk bardisk där maten lagas på ena sidan, de 18 gästerna sitter efter de andra tre sidorna och hovmästaren står i mitten och serverar maten. De vita dukarna och kandelabrar av silver lyser med sin frånvaro och istället har lokalen inretts med rostfria kyldiskar och hyllor. För att besöka toaletten får man mer eller mindre pasera igenom först garderoben där gästernas jackor hänger och sedan vidare igenom diskrummet.

Brooklyn Fare NY

Maten

En middag på Brooklyn Fare består av 20+ rätter som ska ätas på besökets knappa tre timmar. Det innebär att varje rätt ska klaras av på ungefär 10 minuter. Upplägget för osökt tankarna till scenen från Sällskapsresan där pappan i familjen ska ta alla familjens bilder till liftkortet på samma karta. Skillnaden var dock att det här var allt annat än en stressig upplevelse. Rätterna kommer in i en jämn ström kan nästan liknas vid en trerättersmiddag som flyter ihop på ett mycket elegant sätt.

Under den första akten är det mycket fokus på rå fisk i form av sashimi. Två av rätterna som stack ut var ett ostron tillsammans med ett syltat granny smith-äpple samt rysk kaviar som serverades tillsammans med torskrom. I den andra akten flyttades fokuset till varma rätter, bland annat i form av en halstrad smörfisk med en skiva tryffel och sniglar i ärtkräm. Sista varmrätten och kvällens enda kötträtt var en lammfilé. Middagen avslutades med ett par olika varianter av sorbet, glass och ost.

Sammanfattning

Det är vissa detaljer som går igenom hela middagen. Ärtor återkommer i många av rätterna från den söta ärtsoppan med ett parmesanskum som första rätt till den ärtsorbet med bladguld som en av de sista rätterna. Maten är vackert dekorerad med ätbara blommor som till vissa rätter även bidrar till en örtighet i smaken utöver den estetiska delen för ögat.

Brooklyn Fare NYFör att jämföra med tidigare besök på restauranger med bättre rykte så är Chef´s Table något helt annat. Inredningen är sparsam och enkel och vinmatchningarna är bra men knappast överraskande. Överlag är det egentligen inget som varken är överraskande eller sticker ut bortsett från en sak – maten. Maten står på alla sätt och vis i centrum under kvällen och den behöver ingen extra inramning för att kvällen ska vara komplett. Skillnaden mellan toppar och dalar i upplevelsen är mindre i jämförelse med något av mina tidigare restaurangbesök och hela måltiden består en lång rad utav kulinariska guldkorn. Om man ska tro däcktillvärkaren med den röda boken så ska tre stjärnor innebära att restaurangen är exceptionellt bra och värd en egen resa. Det kan jag kan inte annat än att hålla med om.

Gästbloggare: Karl Adriansson är 29 år och bor i Stockholm. En hobbykock som samlar Michelin-stjärnor tillsammans med kompisen Anders. Karl har ätit på stjärnkrogar i Stockholm, Berlin, Helsingfors och New York. Totalt har det blivit 9 stjärnor hittills. 

Bilderna är ärligt lånade av NY Times, NY Daily New och White Spaces.

Köttbullsjakten Del:1

Jag gör jättegoda köttbullar. Min mamma gör jättegoda köttbullar. Min mormor gjorde jättegoda köttbullar. Min referensköttbulle är tydlig (porös, bra yta och mellanstor) och jag vet vad jag vill ha till när jag beställer köttbullar på krogen.

Sen ett par år tillbaka har jag, helt oplanerat, börjat jaga den perfekta köttbullstallriken. Nu tänker jag dela med mig och först ut är Restaurang Pelikan på Blekingegatan i Stockholm.

20130323-165331.jpg

En av favoriterna helt klart. En aning stora och bleka bullar och köpegurka är det enda jag kan tycker är mindre bra. Det smakar ingefära om bullarna och smör om moset. Gott!

Små rätter med stora smaker

20130317-111206.jpg
Restaurang Barbro i Hornstull

Asiatiskt i små portioner att dela med varandra i sällskapet – ett av mina bästa sätt att äta middag ute på lokal. Oavsett om du är sån som plockar och doppar direkt på serveringsfatet eller den som artigt lastar över på egen assiett är det ett bra sätt för alla att testa nya smaker. I Stockholm brukar jag oftast gå till samma tre ställen och äta middag på detta vis:

1:a plats: Barbro i Hornstull.
Nyast, roligast och fräschast. Servicen är trevlig men lite trög. En eller två till i servisen och allt skulle va toppen. Prova Biff sashimi och halstrad tonfisk.

2:a plats: East på Stureplan
Oldie, but goodie. Var den restaurangen som introducerade detta fantastiska sätt att äta middag. Alltid gott men lever en aning på gamla meriter.

3:e plats: Ljunggren på Götgatspuckeln
Bra, ok pris, fin service men har tappat glansen en aning på senare år. Goda drinkar och en toppenterass på sommar väger upp.

Fredagslunchen på Djuret

dessertdjuret

”Fredagslunchen blir allt annat än en stressig lunchtillställning. Chef Einarsson radar på dessa ytterst bekväma fredagsluncher som är fullständigt devoterade till riktig mat och delikata drycker upp en prix fix-meny bestående av tre av sina paradrätter. Priset för lunchen är 395 svenska riksdaler. Sommelierbrigaden laddar givetvis upp med lite läckra drycker som passar menyn väl och så njuter vi de där sista timmarna på arbetsveckan istället för att sitta av tiden på kontoret.”

Fredagslunchen på Djuret är värd ett besök. Maten var bra helt klart, men det jag tar med mig är konceptet ”lunchen man inte kommer tillbaka från”. Klockrent.

Menyn fredagen den 1:a mars 2013:

Förrätt
Terrine bakad på kanin och halstrad marinerad anklever. Serveras med senaps-créme, brioche, mjölksyrad lök och Cornichons.

Vin: 2008 Wolfer Goldgrube Riesling Kabinett, Daniel Vollenweider, Mosel, Tyskland.

Varmrätt
Hängmörad rostbiff med Sauce Béarnaise, trippelfritterade friterade handskurna pommes frites, rödvinsdemi glace och tomatsallad i Dijon-vinaigrette.

Vin: Château Clerc Milon, Pauillac, Bordeaux, Frankrike.

Dessert
Madeleinekaka dränkt i smör och Grand Marnier. Serveras med blodapelsinsorbet, Crème Pâtissère och pistagenötter.

Vin: Cuvée du Château Monbazillac, Grand Maison, Monbazillac, Frankrike.